Funderade på lägenhetsbyte.

I går kväll 19,00 hade vi ett möte. Vi hade bestämt med en kille att vi skulle komma och titta på hans lägenhet i de nedre regionerna av Göteborg Centrum.
Efter 2h lagande av kålpudding utan o ens hinna äta upp den tassade vi ner till den gatuadressen där lägenheten var.

Vi kom dit och möttes av en MASSIV entre och fick snällt ringa på porttelefonen. Efter 15 påringningar som måste låtit som nån höll på o ta sig igenom porten svarade någon med vag lite darrande röst att han som hade lägenheten var inte där. Jag meddelade med klar röst att vi hade bestämt möte och hade för avsikt att titta på lägenhten för ett eventuellt byte. Killen som förklarade att han inte visste vart vår kontaktperson var en tillfällig inneboende som helst inte ville ens släppa in oss alls så vi kunde se vem vi pratade med.
När vi efter lite tjat vart insläppta in genom porten möttes vi av en trång innegård. Det var som en gränd liksom med trappor upp till flera olika uppgångar så vi fick gissa oss fram vart vi skulle in.

Trapphuset var trångt smalt o inte fräscht. (så redan där var det liksom -Jisses ingen kommer ens o hitta hem till oss, alla kommer gå vilse i bakgårdens labyrint)
Lägenheten var på vån 2 (1trappa upp)
Dörren hade en stor glasruta ovanför dörrkarmen och det påminde mig om gamla
70-tals lägenheter där man har liknande fönster ovanför toalett dörren.

Efter mycket om och men släppte inneboende oss att vänta i hallen efter att jag vänligen men mycket bestämt talat om för honom att passande från hans sida skulle nu vara att ringa lägenhetsinnehavaren och fråga vart denne höll hus.
(jag kände mig som en inbrottstjuv som tjatade sig in hos sina offer)
Vi kom i alla fall in i hallen o möttes av en ful fet grabb o en katt..(o jag kan ändå inte bo där var det bott en katt utan sanering så)
Både katten o den inneboende kändes väldigt tragiskt så plötsligt fick jag känslan av att han nog tyckte detta var lika jobbigt som jag.
Jag såg mig omkring med förstulna blickar i hallen det kändes nedgånget..svårmöblerat och renoverat på billigaste möjliga sätt.
Vi såg hallen delar av ett sovrum och en del av vardagsrummet.

Väggarna var täckta av gräddvita tapeter. Som såg ut o vara det billigaste Boråstapeter hade att erbjuda.
Golven var plankgolv, något som mest såg ut o ha slipats o lackats med ursäkten ”vi har inte pengar att installera golvvärme så vi lägget ingen parkett här” (samma golv i vardagsrum och hall. Sovrummet hade plastmatta inte den heller särskilt imponerande) Inga takrosetter, inga stuckaturer och dubbel hyra som var allt utom lätt motiverad.

Ja ni hör jueh…inte min drömlägenhet med andra ord.
Vår lägenhet är betydligt fräschare. (Kan bero på att vi lagt ner en förmögenhet på egen renovering och inte snålat med materialen eller kvalitén.)

Så nej gott folk vi gick hem o åt kålpudding med kokt potatis o lingon o såg oss runt i våran underbara men lilla lägenhet o var bara SÅ nöjda.